Du sköna gamla värld

Det har nu gått några veckor sen vi körde av båten i Trelleborg och åter fick skåda gul-röda skyltar i trafiken.

Lite udda är det allt med gul-röda skyltar

Det har varit dagar med glada återseende av människor, platser och allt sådant som känns så typiskt hemma.

Familj, sillmacka, ostmacka. Gott att vara hemma!

Köttbullar med brunsås, vinden från havet, ljuset över slätten när dagarna är som längst, vänner som varit alltför långt borta, matjessill med nypotatis och snaps, dopp i havet och grillkväll med nyfunna vänner.

Svenska jordgubbar också lite fransk Champagne
Köttbullar, gräddsås och lingonsylt med nära och kära.
Nattsudd när dagarna är som längst
Första ett dopp sen lunch på Fiskhuset i Skanör

Vi tog chansen och överraskade familj genom att bara knacka på dörren och sen blev vi själv överraskade av alla goda vänner som dök upp till vad vi trodde skulle vara en stilla kväll hemma hos familjen Mattsson.

Tack alla för en helt underbar överraskning där det vi saknat mest också blev det som värmde mest i den skånska sommarkvällen!

Fullt hus hemma hos goda vänner, värmer på ett helt speciellt vis

Nu står vardagen i dörren, Anette tillbaka till sitt jobb och Nisse börjar sitt nya den 1:e augusti, flytta in i huset, sommarpynta trädgården och få våra bilar genom bilbesiktningen.

Återigen slås vi av hur anpassningsbar man är som människa, man fixar både stort som litet och man hittar sin plats där man befinner sig, i Serbien, Grekland, Marocko, Italien eller Höllviken.

Hemma, hemma, hemma!
Annonser

Midsommarfest

Det tog ett drygt år med 830 timmar i bilen och det blev 40600 km innan vi kom fram men nu är vi äntligen hemma precis lagom till att fira en riktig svensk midsommar. 

Men vissa saker är precis som vanligt, vi har ingen aning om var vi ska sova inatt?!

Glad midsommar!

Campingmania

Etapp två på vår hemresa fördelas på Tyskland och Nederländarna med stopp i Bocholt och Winterswijk.

Två annorlunda stopp med inriktning cykel respektive camping vilket med den nyss införskaffade Belgiska ölen bildar en riktig trippel.

Rose bikes har varit en välanvänd webbutik av Nisse och hans cykeltokiga vänner. Med jämna mellanrum har det dykt upp paket med olika cykelsaker man bara inte kan vara utan.

Den loggan känner vi igen

Nu när vi var i närheten kunde vi ju inte låta bli att åka inom och kolla in deras butik i Bocholt, Tyskland. En elegant butik med det mesta för den som gillar cyklar, lite av ett himmelrike alltså.

Mmmmm, vill så gärna ha!

Vad får man om man kombinerar Biltema, Harald Nyborg och Ullared? Jo, Obelink campingvaruhus!

Kan det bli större?

I tre våningar och i flera sammanlänkande byggnader säljs allt du kan tänka du kan behöva för camping. Husbilar och husvagnar, utemöbler, belysning, hopfällbara cyklar, sovsäckar, vandringskängor, cykelställ, muggar, kylboxar, tält i alla storlekar och reservdelar till alla grejor som kan tänkas gå sönder.

Givetvis var några av dessa tvungna att följa med oss hem

Vi spenderade en hel dag och förundrades över hur mycket saker man kan behöva, hur har vi klarat oss med så lite under hela detta året?

Det märks på trafiken att semestertiden har startat, antalet husvagnar och husbilar som är ute och åker ökar för varje dag.

Några som också rullar söderut är Unn, Ronne och Tod, de hade sovit över bara någon kilometer hemifrån vårt hus innan de tog båten och styrde mot Amsterdam.

Det passade sig så bra att vi kunde mötas på en ställplats på gränsen vid Holland och vi hade en härlig stund i deras, i jämförelse med vår, slottslika husbil med kristallkrona och allt.

Blev en frukost i kunglig klass

När vår resa är på absoluta sluttampen så har deras precis börjat. Fortsatt trevlig resa, hoppas ni får en underbar semester!

Trapist, javisst!

Öl på gång

Att åka hem kan säkert göras på många olika sätt, vi har regelmässigt provat två varianter: gör allt i ett hugg och kom hem så fort det går eller gör det i etapper med lite roliga stopp på vägen.

Denna gång blir det alternativ två och första etapp är Belgien med ett besök i Ypres/Ieper och med flera kloster på önskelistan. Inte för klosternas skull men väl för deras öl.

Något som har präglat dessa delar av Europa är de långa åren mellan 1914 och 1918 och det går inte att passera här utan att bli påmind om det.

Ypres är både en vacker och trevlig stad och en bra utgångspunkt för att lära sig lite mer om helvetet på västfronten. Vi besöker delar av fronten vid Palingbeek, ett landskap som stått nästan oförändrat i 100 år och som fått massor med nytt informationsmaterial i samband med jubileet.

En riktigt bra film på en TV i skogen beskriver hur man just här bedrev ett slags underjordiskt krig med minor som placerades ut genom långa tunnlar för att oskadliggöra fördelaktiga höjder för motståndaren.

En taktik som såhär i efterhand är helt absurd, bomber på tiotusentals kilo som förvandlade landskapet och flyttade fronten fram och tillbaka några hundra meter under flera års tid utan att egentligen vinna något alls.

En gång en militär taktik, nu en park med en damm
Fint skyltat på gångvägar genom ett säreget landskap

I området runt Ypres dog över 300.000 människor och byar och landskap lämnades skövlade. Man byggde sakta upp ett nytt samhälle för att 20 år senare återigen drabbas när nästa obegripliga helvete kom till trakten.

Men ölen då? Jodå, vi tar också ett stopp på det legendariska Westvleteren och senare även på Achel, två av Belgiens sex trapistbryggerier.

Sann lycka?

Att komma in och titta på produktionen är svårt (även om Achel tar emot förbokade grupper om mer än 10 pers) så vi nöjer oss med att titta in, provdricka lite, provsmaka deras delikatesser och till min stora glädje få med mig ett 6-pack av Westvleteren 12!

Alla Westvleterns öler går att dricka i restaurangen med gott tilltugg

Det fina med klostret i Achel är att de har en välsorterad butik med öl av både kända och mindre kända varianter och vi plockar på oss en radda i en papplåda som vi hoppas kunna pussla in i bilen.

När jag ska till att betala slår det mig, är där pengar på kontot? Jodå! Vi rullar ifrån Achel med 16 sorters öl i bagaget och 8 kr kvar på kontot.

Perfekt balans på kontot

Det blir det perfekta slutet på vår korta vistelse i det tätbefolkade Belgien. Vi kör de 50 metrarna från klostret i Achel, över till det ännu mer tätbefolkade Nederländerna.

Achel kloster i bakgrunden i Belgien, vi i Nederländerna

UK – over and out

Efter våra sex veckor i Storbritannien, där vi spenderade mesta tiden i Skottland, är det nu dags att sammanfatta våra intryck. Om du tycker att vi generaliserar och överdriver lite beror det på att det är precis det vi gör.

  • Engreppsblandare är ett nästan oanvänt objekt, här regerar fortfarande en kran i varje sida av vasken. Varmt-kallt-varmt-kallt, fantastiskt obekvämt.
  • Yards, stone, miles, foot, inches, ounces, pint. Riktiga måttenheter som meter, kilogram och liter har ännu inte slagit igenom här på öarna.
  • De som tillverkar de gula ”se upp för vått golv” skyltarna måste vara millionärer. Britterna verkar älska skyltar, som om säkerheten ökar ju fler skyltar man sätter upp.
Står där i både vått och torrt
  • Mobiltäckningen i Skottland är minst sagt gles och en helt ny upplevelse för oss var standarden GPRS vilken är ca. 1/1000 av 4G och som fungerar till att sända SMS om du har medvind och nerförsbacke. För att ladda upp blogginlägg krävs det mycket svårfunnen wi-fi eller att du kör en mile eller två eller tio.
  • Det finns 31 miljoner får i landet. Med tanke på att de är precis överallt trodde vi att det var dubbelt så många får som människor, men det är faktiskt tvärt om.
En med prickiga strumpor
  • Under våra sex veckor hade vi sex dagar utan regn men folk som bor här verkar ta det med ro, de är både härdade och rätt utrustade.
  • Alla har hund, det är mycket hundpromenader i gummistövlar. Sen är det våt hund på heltäckningsmatta. Mysigt…
  • Vi var så glada att hitta riktigt god hårdost, det har vi inte varit bortskämda med på vår resa. Vi åt cheddar på frukostmackan varje dag. Och lite stilton, den är inte så tokig den heller. Fast inte samtidigt.
  • Kopparbergs och Rekorderlig cider var förvånansvärt populära och kunde fås på alla pubar och mataffärer. Vi föredrog den lokala cidern, den är inte så sötsliskig men ändå inte så brutalt torr som den franska.
  • De älskar verkligen sina Range Rovers och Land Rovers. De finns överallt, från fälten på landet till mitt i storstadens centrum. Undrar i vilken miljö de egentligen passar bäst i?
  • Husen har en speciell stil, oavsett var man är ser det ut precis som i en engelsk film eller TV-serie. De behöver aldrig skapa kulisser, bara gå ut på vilken gata som helst och filma.
Typisk gata, typisk bil och mycket typiska hus
  • Det är det artigaste land vi varit i och som besökare är det omöjligt att inte känna sig välkommen. Ibland blir det dock för mycket t.o.m för dem själva. Som engelsmannen som undrade varför han sa Thank you när han höll upp dörren åt någon annan.
Till och med papperskorgarna är artiga
  • Maten är mycket bättre än ryktet framhåller, undantaget då Roast beef med Yorkshire pudding. Vi har annars fått bra tillagad mat, fräscha smaker, fina råvaror och alldeles lysande skaldjur.
  • En klok man i en whisky-butik sa till oss på vår fjärde dag i Skottland: Det finns tre saker man åker hit för att uppleva, whisky, golf och naturen. Golfen kan vi inte uttala oss om, men både whiskyn och naturen är helt fantastiska. Vi är inte klara med Skottland, det finns så otroligt mycket mer så vi har sparat en del godbitar till nästa gång.

Trots vädret och knotten vill vi gärna komma tillbaka

Brexit – på riktigt

Det Theresa May inte klarar av på två år fixar vi på några dagar!

Såja Theresa, du ska inte vara ledsen.

Bestäm en ”hej då” träff med vänner från England, gömma sig lite till för regnet och boka en färjebiljett från Dover. Sen är det bara till att dra i handtaget och vips har man separerat från Storbritannien och man befinner sig åter i det som för engelsmännen är Europa.

Hej då träffen tar vi i det lilla samhället Belper som ligger nära både Nottingham och Derby och är platsen där Nina och Lawrence planerar husköp. En måltid tillsammans, en sista öl och kramar och sen kör vi ut på The South med riktning mot Dover.

Belper by afternoon
Klassiskt Brittiskt, förhoppningsvis med nya ägare

Hur mycket vi än har uppskattat vår tid i Storbritannien så känns förändringen vi får med 2 timmars båtfärd över engelska kanalen så härligt befriande.

Vi möts av en generös sol och även om det fläktar bra så är det ljumma vindar på ett sätt vi inte haft på 6 veckor och vi suger i oss så mycket vi kan. Tar en promenad i skogen, diskar utomhus utan att bekymra oss om att bli blöta och cyklar till byn för en kaffe och dricker den på uteserveringen.

Söta lilla byn Bergues
Kaffe utomhus, i kortärmat!

Gott nytt år

Det är nu 12 månader sen vi lämnade Sverige från Trelleborgs hamn med fören vänd mot Sassnitz. Det känns som igår men samtidigt från en annan livstid där allting var framtid med nya mål och utan dåtid och historia.

Vår resa är ännu inte i hamn, där är en del tid kvar och vi har fler stopp att göra, platser och saker vi ser fram emot.

Stundtals är där dock en känsla som smyger sig på som påminner lite om att sopa golvet efter festen. Det är kanske inte festens höjdpunkt men heller inte alls ett oangenämt jobb, speciellt inte med en konjak i ena handen och någon att skåla med.

Det har alls inget att göra med de platser vi besöker eller saker vi gör, det är snarare förutsättningarna. Vetskapen om att detta är sluttampen på ett långt och upplevelserikt år.

Ett år med många intryck där de nya som nu läggs till, inte alltid upplevs lika starka och färgrika som vi tänkte oss när de en gång planerades.

En plats i resan där nästa stora kapitel inte är ett nytt land men istället att hitta hem. Hem till hemma med fast plats att sova, nära vänner och familj, med en given väg till jobb, ett ICA att handla på, ett badrum med varmt vatten och en prästost i kylskåpet.

En plats och ett läge att både se fram emot och att skrämmas av men som det likväl bara är att omfamna och gilla.

Så är dag 365 till ända och i morgon är, precis som Christer Björkman en gång sjöng, imorgon är en annan dag.